Och inatt var den värsta natten någonsin. Plastpåsen jag alltid har överhuvudet blev mindre och mindre och jag blev kvävd. Kvävd samtidigt som jag skrek " Jag Älskar dig, Varför, varför?". Du stod framför mig utan att göra nått, du lät mig ta mina sista andetag. Mina ögon vimmlade och jag började bli blå. Du stod fortfarande kvar tillsammans med... Ja?!

Jag drömde om att jag slog o slog tills mina krafter inte orkade mer, tills mina armar var helt utmattade. Ändå kom du tillbaka med dina kränkade ord och meningar. " Banta Anna, Banta Anna, Du är fet", " Glöm aldrig att du är värdelös, totalt värdelös, ingen vill ha dig".. Jag fortsatte att slå, tills jag ramlade ihop. Jag orkade inte mer.  sen vaknade jag svettig som en flod, med tårarna längst kinderna...

Hejdå.

(17)